"Synden, på det hon skulle synas vara synd, har, med det gott är, verkat döden i mig; på det synden skulle varda övermåttan syndig genom budordet." (Rom. 7:13)

Den sanna bättringen, lagens rätta och genomgripande verk i syndarens hjärta, är så nödvändig, att den förutan allt andligt strävande är förgäves, all tro, all gudaktighet, ja, Kristus och hans förtjänst äro för den själen fruktlösa. Den som blott känner sina verksynder, synder i tankar, ord och gärningar, blott ser på dem, arbetar och strider med dem och icke genom lagens krav på hjärtat sjunker ned i naturens orena dy och där kommer i nöd, den människan gör en stympad skrymtarebättring, omvänder sig visst, men blott ifrån ett friare världsväsende till sin egen rättfärdighet, och blir en farise.

Ja, den som också känner naturens ondska, hjärtats fördärv och orenhet, men flyr blott till vaksamhet, bön, strid, försakelse, gudaktighet, och icke blir på allt detta misströstande, utan hoppas och hoppas på seger och har därpå sitt öga, sin tröst och förhoppning, blir också blott en farise. Kommer han icke, medan det ännu står så illa till, medan han ännu icke vunnit den åsyftade segern, utan ännu ligger nere i sitt elände — kommer han icke, medan han ännu är i denna uselhet, till Kristus, till nåd, tröst och salighet blott i Kristus, så blir han aldrig en rätt kristen, utan antingen ett bedraget verkhelgon, som fått tröst i sin bättring och gudaktighet, eller ock en upptröttnad träl, som övergiver alltsammans, faller tillbaka till sin sorglöshet eller stannar i förtvivlan och förtappelse.

Om dem, som kunna uppsåtligen hylla vissa skötesynder, tala vi icke nu, utan om dem, som verkligt söka att ingå genom den trånga porten, men icke kunna. Felet hos alla dessa är, att de aldrig låta säga sig — eller ock blir det dem icke rätteligen sagt — vad den rätta bättringen är, vad som är lagens rätta verk, dess egentliga ändamål och mening. O, att de ville giva akt på Herrens ord.

Hör då! Skriften säger uttryckligt: "Allt det lagen säger, det säger han till dem, som äro under lagen, att var och en mun skall tillstoppas, och all världen skall för Gud varda brottslig." "Men lagen är också här med inkommen, att synden skulle överflöda; men där synden överflödade, där överflödade då nåden mycket mer". Och denna sin naturliga verkan måste lagen nödvändigt utöva i ditt hjärta, om bättringen skall bliva sann.

Det är icke frommare och heligare, du skall varda genom krav och bud, nej, det skall du bliva genom en annan, som döper med Ande och eld. Men genom lagen skall du bliva "brottslig", syndig, "övermåttan syndig" - det hjälper icke annat, om du någonsin skall lära rätteligen annamma Kristus till ett nytt livs upptändande i ditt hjärta. "Om en lag vore given, som kunde göra levande, så vore rättfärdigheten sannerligen av lagen, och då vore Kristus fåfängt död."

Lagen uträttar ock visserligen sitt rätta verk, om han blott kommer in i hjärtat; går han blott löst på ytan, så kan du bliva mycket from — nämligen i gärningar och inbillningar, och bliva en farise, såsom förut är sagt. Sådan var ock Paulus, "förr än budordet kom", förr än lagens andliga krav trängde in på hans hjärta. Sådana äro ock många religiösa i våra dagar, vilka driva lagen på det sättet och i den meningen, som skulle man ock  verkligen därigenom kunna bliva frommare och bättre, om man blott allvarligare griper sig an, och yrka, att man icke skall därom misströsta, utan fortfara att kämpa, bedja och hoppas.

Den rätta bättringen går djupare, upprör hjärtats ondska och gör mig icke bättre och bättre, utan syndig, "övermåttan syndig genom budordet", så att jag kommer på skam med allt, vad jag företager, tycker verkligt illa om mig och min bättring och får således ingen tröst i mig själv. Märk, att när Kristus började sitt läroämbete, var det hans första göromål att förklara lagens andliga krav så högt, att ingen människa skulle kunna fullgöra det. Se Matt. 5: 21—48. Och när en man trodde sig hava fullgjort, vad lagen krävde, var Kristus icke nöjd, utan skyndade genast att giva honom ett bud, som skulle bliva honom för svårt: "Vill du vara fullkomlig, få sälj ock allt det du har och giv de fattiga".

Icke förhjälpte Han mannen till tröst i sin fromhet. Därför när någon säger, att han vill omvända sig, bliva from och helig, må man svara: Ja, om du allenast först bleve en syndare och ogudaktig, d. ä. kunde du först komma ned i din uselhet, lära känna vad du är för ett förtappat kreatur, i grund fördärvad och ogudaktig, så kunde du sedan med sanning tro på Honom, "som gör den ogudaktiga rättfärdig" - och sedan kunde du bliva from och helig.