"Han skall göra eder dödliga lekamen levande." Dessa ord visa,
att just våra egna kroppar, just de kroppar, som nedläggas i jorden,
skola genom Guds allmakt återställas till livet, ehuru så förändrade
och förherrligade, att de i avseende därpå skola icke vara desamma som
förut.
Sådant var redan för Job uppenbarat, då han sade: "Jag
skall varda omklädd med denna min hud och skall i mitt kött få se
Gud." Och profeten Esaias säger: "Dina döda skola leva och med
lekamen uppstå igen. Vaken upp och berömmen eder, I som liggen
under jorden; ty din dagg är en grön marks dagg, och jorden skall giva
ifrån sig de döda."
Varje själ skall på den yttersta dagen återförenas
med sin egen kropp, med vilken hon i tiden gjort gott eller ont,
tjänat Gud eller djävulen. Ty såsom kroppen här i tiden varit själens
organ eller verktyg, så måste den ock deltaga i den salighet eller de
plågor, som följa i den andra världen, allt efter som människan levat i
mörkrets rike och tjänat synden, eller i Kristi rike och då gjort det goda
för hans skull.
Men, såsom redan är antytt, skola de uppståndna
kropparna vara så förvandlade, att de skola passa för det evighetsliv, i vilket de skola ingå. Det förgängliga måste ikläda sig oförgänglighet,
och de, som varit förenade med Kristus och hans Ande, skola nu varda Kristi förklarade lekamen lika. Så som de hava här i tiden burit
den förste Adams liknelse, vilken var av jorden jordisk; så skola de i
uppståndelsen bära den andre Adams liknelse, vilken var himmelsk.
I Fil. 3 läsa vi om Kristus: "Vilken skall förklara vår skröpliga
lekamen, på det Han skall göra honom lik med sin förklarade lekamen,
av den kraft därmed Han förmår underlägga sig allting." Likasom när Kristus förklarades på berget, hans ansikte "sken såsom solen, och hans
kläder voro vita som ett ljus"; så skola ock, enligt Kristi egna ord,
"de rättfärdiga skina såsom solen i deras Faders rike." Herren Gud
föröke oss tron!
Uppståndelsens hemlighet och herrlighet är så oändligt
mycket högre, än att något människoförnuft kan fatta den, att den, som vill härom tillfråga sitt förstånd och tycke, måste stanna i mörka natten
av otro och tvivel. Här fordras att blott veta, på vem man tror, veta, om Han är både allsmäktig och sannfärdig, och sedan vet man,
huru det skall tillgå i uppståndelsen. Men då fordras här visst även,
att mer än en gång bedja Gud om trons gåva.
"För sin Andes skull, som bor i eder". För ännu mera eftertryck
upprepar aposteln här grunden för deras visshet om en herrlig
uppståndelse, nämligen att Guds Ande redan bodde uti dem. Han vill
säga: Tänk, när Gud redan givit eder sin Ande, när edra kroppar
redan på jorden varit Guds tempel, i vilka Han bott och verkat, vilka Han helgat och renat, visserligen vittnar detta, att Han ärnar
göra något herrligt av dem. Det vore att nedsätta den Helige Andes
majestät och ära, om dessa hans tempel, edra kroppar, skulle såsom
ruiner förläggas och bliva till intet.
Och måtte var och en tänka härpå.
Det är väl och gott, att du i alla fall tror på själens odödlighet;
men det är alldeles icke likgiltigt, om du tror allt Guds ord, eller
upptager och tror, blott vad du finner rimligt, och däremot tvivlar på
annat. Därmed har du redan avträtt från trons väg och kan sägas
icke mera tro, blott på Herrens ord tro, utan du tänker fritt, vad ditt
arma förnuft och tycke förestava. Nu är det ju icke själarna, utan visserligen kropparna, om vilka Herren så ofta försäkrade: "Och jag
skall uppväcka honom på den yttersta dagen."
Om nu du icke förstår,
huru förmultnade eller förbrända kroppar skola kunna uppväckas, eller
huru havet skall återgiva sina döda, eftersinna då, om du förstår,
huru Gud en gång skapat alla ting av intet, eller vem som givit
Honom ämnet till allt. Svara Honom på de frågor, Han ställde till
Job: "Var var du, då jag grundade jorden?" Böj dig för den
Höge och Högtbesuttne och bekänn, att du förstår intet, och att Han är
en allsmäktig undergörare. Bed om en stråle av hans ljus och skåda
sedan på allt, vad Han gjort för oss, då Han sänt oss sin Son, sitt
ord, sina sakrament, sin Ande, och eftersinna, om icke allt detta vittnar, att Han ärnar göra oss herrliga till både kropp och själ — och
du skall bekänna, att Han, "som har igenfört ifrån de döda den stora
Fåraherden genom det eviga testamentets blod, vår Herre Jesus", skall
också återföra hans folks kroppar för sin Andes skull, som bor i dem.
Högtlovat vare hans herrliga namn evinnerligen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar