torsdag 30 maj 2013

"Bliven i mig! Bliven i min kärlek." (Joh. 15:4,9)

Märk detta: Blifwen i mig! — Blifwen i min kärlek! Det måste ligga något besynnerligt wigtigt i dessa ord, efter Herren sjelf så ofta upprepar dem. Det är icke mindre än tio gånger efter hwarandra, som Herren i Joh. 15 brukar det ordet om blifwandet i Honom, hwaraf hwar och en må betänka, med hwilket allwar och nit wår Frälsare will inskärpa denna sak hos oss, och huru öfwermåttan wigtig den måste wara, då Han så ofta upprepar ett och samma ord. Då måste det ock wara oss af stor wigt att fatta, hwad Herren menar. Gif då akt på, huru Han talar, och betänk, att Han icke säger: Blifwen i min tjenst, blifwen i min efterföljelse, eller blifwen i bön till mig — nej, Han talar om ett mycket innerligare förhållande, då Han säger: "Blifwen i mig;" "om I blifwen i mig." Hela det djupa innehållet af detta uttryck lärer wäl ingen i tiden kunna helt genomskåda eller utsäga; men så mycket inse wi, att det talar om den allrainnerligaste förening med Honom — sådan Han ock uttryckt den med bilden af grenar i ett träd. Men hwad wi kunna förnimma af denna förening och hwarigenom den uppkommer, det antyder Herren med de förklarande tilläggen: "Om mina ord blifwa i eder — blifwen i min kärlek." Wi blifwa i Christus, då wi blifwa i hans kärlek och hafwa hans ord icke blott i hufwudet och munnen, utan i hjertat, så att det utgör wår werkliga tröst. Ditt blifwande i Christus och hans blifwande i dig är ofta den allrastörsta hemlighet. Men gif akt på, om du lefwer af Christi ord och Christi kärlek. Är det så, då lefwer du i Christus, och Christus i dig. Du kan wäl weta med dig, om du har tröst i Christus, således: om du plägar hafwa bekymmer öfwer dina synder och uselheter och då får din tröst endast genom ordet om Christi kärlek, Christi rättfärdighet, Christi blod, eller om ditt hjerta har tröst af sig sjelft eller af något ditt görande — gif wäl akt på, om du har din tröst genom hörande eller genom görande. Då märker du, om du lefwer af tron. När du med allt eget arbete aldrig kan blifwa tröstad, utan endast genom evangelii hörande, då märker du, att din tröst kommer af tro. Detta är en punkt så wigtig, att den, som icke will wara bedragen, måste nödwändigt derpå gifwa akt. Har du ett hjerta, som beror och lefwer af ordet om Christus, liksom kroppen af lekamlig spis, då blifwer du i Honom och Han i dig; då känner du ock, huru ditt hjerta innerligen drages till Honom, hungrar och törstar efter Honom och blott i Honom och hans kärlek får tröst och lif. Hwad det will säga, att wi lefwa af Christi kärlek, och att Christus lefwer i oss genom tron, det är herrligt beskrifwet af Paulus i Gal. 2: "Jag är genom lag död ifrån lagen, på det jag skall lefwa för Gud; jag är korsfäst med Christus. Men jag lefwer, dock icke nu jag, utan Christus lefwer i mig; ty det jag nu lefwer i köttet, det lefwer jag i Guds Sons tro, som har älskat mig och gifwit sig sjelf ut för mig." Se här helgelsens rätta lif och rätta kraft. Detta heter: Blifwen i mig — blifwen i min kärlek. Märk, huru apostelen talar: "Jag är genom lag död ifrån lagen — jag lefwer nu i Guds Sons tro, som har älskat mig." Se här, du arma själ, hwad det är, som fattas dig, då du är slaf under synden, då du wäl kan förskräckas, ja, förtwifla för synden, men likwäl icke kan rent afsky och hata henne, utan synden är wäldig öfwer alla dina sinnen och lemmar. Felet är, att du icke är död ifrån lagen, icke är fri och salig i Christi kärlek, utan är inwärtes lagbunden och trälsinnad. Huru war det då möjligt, att du skulle hafwa lif och kraft och en helig wilja? "Om en lag wore gifwen, som kunde göra lefwande, så wore rättfärdigheten sannerligen af lagen." Nej, bokstafven dödar; lagen gör blott synden lefwande och "mäktig i wåra lemmar att göra döden frukt". Will du hafwa lif och kraft till någon helgelse, så måste du wara "död ifrån lagen" och lefwa blott i Christi kärlek. Apostelen sade: Jag är genom lag död ifrån lagen. Först har sjelfwa lagen dödat mig, min sjelfwerksamhet och inbillning, nemligen då den uppwäckte i mig all synd, "beswek mig och dräpte mig dermed" — "och jag wardt död" — det war slut med mig, jag förmådde intet mer göra, känna, tänka eller företaga, kunde icke röra ett finger till min frälsning, jag war förtappad, jag war död. Då kom en annan lag, trons lag, och sade: Tro på Herren Jesus! Evangelium förkun- nade mig all Christi förtjenst, hans död och hans kärlek, och allt för mig, och min ande blef lefwande; och nu, skild från den gamle man-nen, blef jag förenad med Honom, som är uppstånden ifrån de döda, och "jag lefwer, dock icke nu jag, utan Christus lefwer i mig; ty det jag nu lefwer i köttet, det lefwer jag i Guds Sons tro, som har älskat mig och gifwit sig sjelf ut för mig." Det är sjelfwa lifwet i mitt lif, att Guds Son har älskat mig och gifwit sig sjelf ut för mig. Detta heter: "Blifwen i min kärlek."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar