Så utropar aposteln i sista kapitlet till de ebreer. Detta är ju
dock en stor tröst i tidens alla skiften och växlingar, att Kristus ännu
lever och är densamme i går och i dag och desslikes i evighet! Då skall
allting kunna hjälpas och bliva väl!
Vad skulle ock vid ett årsskifte vara en mer tröstlig och kär betraktelse för kristna — för vilka Kristus
är allt i alla — vad skulle vara mer lämpligt att utgöra deras lösen
eller fältrop än detta: Jesus Kristus i går och i dag,
och Han desslikes i evighet!
I, som kännen Kristus, som någonsin haven förnummit, att
Herren är god, som haven erfarit, smakat och sett, huru ljuvlig Herren
är, huru stor Han är i nåd och barmhärtighet, huru trofast och huru
mäktig att allting hjälpa — tänken och besinnen, att alldeles på samma
sätt är Han ännu i dag och i alla tider, i dag som i går, i år som i
det förflutna året, och så desslikes i evighet.
Han kan omöjligt förändras,
Han är "evigheternas Fader", Han är alldeles oombytlig, i
alla tiders skiften densamme. Det är endast här nere, uti oss, i våra
känslor, tankar och förnimmelser, som omväxling och förändringar föregå.
Mitt under detsamma är Kristus alldeles oförändrad, alldeles densamme
— så att om vi minnas t. ex. att Han någonsin förlåtit synder
alldeles oförskyllt, om Han någonsin gjort oss såsom helt ogudaktiga
rättfärdiga, av idel fri nåd, genom sin egen förtjänst, så gör
Han detsamma alla dagar. Om Han någonsin tröstat oss, då vi icke voro värda att bliva tröstade, utan hellre hade förtjänt att bliva straffade
och förskjutna, så vill Han lika oförskyllt trösta oss ännu i dag. Om vi minnas, att Han någonsin förlossat oss ifrån nöd, ifrån synd och
frestelser, då vi själva icke hade ringaste kraft att befria oss därifrån,
så veta vi, att Han både vill och kan i sin tid göra detsamma ännu.
Om vi hava att förtälja: den och den gången var jag alldeles bortkommen,
förvirrad och förvänd, ett borttappat får, men Han, den
gode Herden, uppsökte och återhämtade mig, rörde mig med sitt ord igen
och förde mig tillbaka, si, så veta vi, att Han vill även i de
kommande tider göra detsamma alltid.
Ty Han är alltid densamme: Jesus Kristus i går och i dag, och Han desslikes i evighet. Han har visst
icke ännu bevisat oss sin sista välgärning! "Han har först älskat oss".
Och såsom Han hade älskat de sina, som voro i världen
(fritt, oförskyllt och innerligt), så älskade Han dem intill ändan.
Sådan tröst hava vi icke blott av vår egen korta och inskränkta
erfarenhet, nej, allt ifrån världens skapelse, genom alla århundradens
tidelängd, går samma erfarenhet av vår Herres Jesu Kristi nåd och
kraft. Jesus Kristus i går och i dag, och Han desslikes i evighet!
Då vi se, huru Han förr undfick syndare, förlåtande de grövsta missgärningar, veta vi, att Han gör detsamma även nu med oss. Då
Han fordom till en beryktad storsynderska, som gråter vid hans fötter,
säger: "Synderna förlåtas dig, gå med frid"; då Saulus, som var en
"försmädare, en förföljare och våldsverkare", blir den mest benådade
apostel; då David, som efter den allrastörsta nåds åtnjutande ännu
faller i blodigaste missgärningar, åter får tillsägelse om nåd och förlåtelse —
då veta vi, att på vår Herres Kristi nåd icke är någon ände, att
Han ännu vill allting förlåta alla dem, som söka Honom.
Ja, då vi
se, huru Han aldrig tröttnade med sina lärjungars svagheter, utan
idkeligen straffade och rättade dem, men aldrig förkastade dem, veta vi, att Han ock aldrig skall tröttna med oss. Och då vi se, huru
benägen Han var att höra bön, även när den var så kort, att den
endast bestod i hans kläders vidrörande, veta vi, att Han också hörer
de kortaste böner ännu. Ty vid allt detta skola vi betänka, att Kristus
ännu i dag är alldeles densamme: Jesus Kristus i går och i dag,
och Han desslikes i evighet!
Detta är dock en obeskrivligt stor tröst och
fast borg, när tiderna växla, ja, storma och mörkna. Då kan ännu
en kristen med glädje sjunga: "Jag sitter under hans skugga, som jag
begärar! Du, Herre, är min starkhet, min klippa, min borg och
Förlossare, min Gud och min tröst. Du bliver, såsom du är, och dina
år taga ingen ända".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar