Vilket starkt åskslag äro icke dessa ord över en hel mängd
egenrättfärdighetsvillfarelser! Men ock vilken rik källa av lärdom, tröst och
hugsvalelse för de elända uti all möjlig andlig nöd och bekymmer!
Allt i
alla Kristus! Detta är hemligheten av en kristens både rättfärdighet
och helgelse, starkhet och beståndande i nåden; det är ock hemligheten av den besynnerliga frid, fröjd och frimodighet, som man får se vissa
människor hava mitt i största svaghet och uselhet.
Allt i alla Kristus,
den satsen är lätt lärd, vad orden och betydelsen angår, många skola
anse sig icke hava mer att lära därpå; men det är dock just detta stycke,
som alltid felar oss, så ofta någon nöd och sorg är på färde.
Allt i
alla Kristus, det är ock beskrivningen på, vad en rätt kristen vill
säga, till skillnad från alla andra slags fromma. En kristen är
nämligen en människa, för vilken Kristus blivit allt uti allt.
Många
äro religiösa, men hålla i själva hjärtat andra andliga saker viktigare
än Kristus, varför ock deras tankar och ord mer röra sig omkring dessa
än omkring Kristus; såsom Kristus själv säger: "I menen eder hava
evinnerligt liv i Skrifterna; men till mig viljen I icke komma, att I
måtten få liv."
Och vad som mest gäller för hjärtat, förmärkes lätt
genom talet; därav hjärtat är fullt, därav talar munnen. De skola ock kunna
läsa och höra detta ord och denna anmärkning utan att vara så uppriktiga
mot sig själva, att de giva akt på, huru de häruti hava det. Och
fastän de påminnas och övertygas om sådant sitt skrymteri och hemska
själsförräderi och känna med sig, att det drabbar dem, kunna de likväl vara så försoffade, att de icke heller då förmå bliva uppriktiga emot sig.
Men det finnes andra, som på annat sätt behöva denna lärdom:
Allt i alla Kristus; själar, som äro hart nära Guds rike, ja, även
bland dem, som hava en verklig tro på Kristus, men vilka dock icke veta, vad de hava i Honom — såsom väl ingen kristen vet detta
fullkomligt. De göra sig många sorger, vilka, om de ock icke kunde
helt undkommas, likväl icke skulle så nedtynga deras liv, om de blott visste, vad de hava uti sin Herre Kristus; såsom Johannes säger,
att det finns de, som "tro i Guds Sons namn, men icke veta, att de
hava evinnerligt liv i Honom".
"Jag kan aldrig bliva beståndande i nåden", suckar den ene,
"man ser, huru många, som kunnat avfalla, samt huru många och
mångahanda farorna äro! Vad skall icke då även hända mig, som är så
jämmerligt svag, som har ett så syndbenäget kött, ett så lättsinnigt, världskärt och skrymtaktigt hjärta!" —
En annan klagar: "Jag blir
aldrig annat än en slav under synden. Jag ser det onda, men kan
icke motstå det; jag har försökt tro, bedja, vaka, strida och tänkt, att
jag någonsin skulle finna den rätta, grundliga, varaktiga helgelsen hos
mig; men nej, jag blir ju längre dess värre!" —
En tredje suckar:
"Min synd är alltid för mig; jag får ingen frid eller visshet, att jag
har Guds nåd och förlåtelse för mina begångna synder; ty jag känner
ännu alltid anklagelser i samvetet och kan dessutom aldrig bliva, som
en kristen bör vara." —
En fjärde: "Med mig är det så mycket värre,
att jag icke ens kan känna, ångra och förskräckas för mina synder, för
mitt tillstånd, utan går alldeles hård och död, kall och likgiltig" o. s. v.
Uti alla dessa bekymmer är huvudfelet alltid det, att man så alldeles
förgäter Kristus, glömmer och förbiser Kristus, i alla sina tankar icke
tänker på Kristus, utan gör av Honom ett intet; att man i sitt inre
så lever fram, liksom ingen Kristus, ingen Frälsare vore till, ingen
tillräcklig rättfärdighet för Gud, ingen allsmäktig Hjälpare, ingen huld
Herde — ja, liksom vi vore lämnade åt oss själva, och att var och
en borde själv vara sin egen Frälsare, själv åstadkomma den rättfärdighet,
som för Gud gäller, själv vara sin herde, sin hjälpare, sin starkhet, sitt
allt uti allt.
Si, detta gruvliga otrosmörker är grunden till allt ont.
Ty allting skulle botas och hjälpas, om blott Kristus fick vara allt i
alla, såsom Han är oss av Gud "given och gjord, både till visdom
och till rättfärdighet, till helgelse och till förlossning".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar