För att kunna be i tron är isynnerhet nödvändigt, att inte bara med munnen upprepa Guds löften om bönhörelse, utan framför allt
att i hjärtat betrakta dem och vid varje löftesord betänka isynnerhet
följande stycken:
Först dens egenskaper, som givit löftet, såsom t.ex. hans
barmhärtighet — att den är en oförliknelig barmhärtighet, en evig och
oföränderlig barmhärtighet, att den är i denna stund densamma, lika varm
och brinnande, som när löftet gavs. Vidare hans makt, som gav löftet,
att den är en gudomlig allmakt; att "för Gud är ingenting omöjligt";
att "Herrens högra hand kan förvandla allting"; att "han förmår
rikligen göra utöver allt, vad vi ber eller tänker". Och slutligen,
hans sannfärdighet, som givit löftet, att det är omöjligt, det Gud
skulle ljuga, att "han är Gud och inte människa"; ja, att han också, för
att göra oss dess vissare, har med ed bekräftat sina löften, såsom
aposteln säger: "Då Gud ville rikligen bevisa arvingarna till löftet sitt
uppsåts fasthet, lade han en ed därpå." Dessa trenne Guds
egenskaper, hans brinnande kärlek, hans gudomliga allmakt och hans eviga
sannfärdighet, utgör, såsom en Andens man säger, det tredubbla rep,
som Gud medelst sitt ord nedsläppt till oss från himmelen, för att var
och en, som omfattar och fasthåller detta, alltid ska räddas och
upphjälpas, om också "vatten går intill hans själ" — ja, han ska också sist
med detsamma upplyftas till himmelen.
För det andra bör trons bön omfatta, beskåda och framhålla vår
Medlares person och verk, Kristus och hans förtjänst. Vi bör betänka, hur Gud älskar och värderar sin Son och allt, vad Han har
gjort och förvärvat, samt därför föredraga Gud detta i bönen. Detta
heter att be i Jesu namn. Och Jesus sade: "Allt det ni ber fadern i mitt namn, det ska Han ge er." Då Moses bad, sade
han: "Var nådelig över detta folks ondska. Tänk på dina tjänare
Abraham, Isak och Israel!" Här är den, som är mer än Abraham,
Isak och Israel. Vi ska säga: Tänk på din tjänare Jesus Kristus,
din älsklige Son, vår Herre och Löftesman, och var för hans skull
nådelig över vår ondska! Se ej på oss, men på din Son; i oss är
idel skröplighet, i honom är vår värdighet, som du vet. Eftersom din
älsklige Son har antagit sig oss, förlossat, förvärvat och vunnit oss,
och eftersom du älskar din Son och hans verk, så var oss för hans skull nådelig! Inte för vår skull, Herre, nej, inte för vår skull, utan för din
Sons skull, i vilken du har allt ditt behag, var oss nådelig och gör
oss, såsom du har sagt.
För det tredje bör trons bön yrka på Guds namns ära — sägande
med David: "Vem vill tacka dej i helvetet?" Om du däremot frälsar
en så stor och ovärdig syndare, som jag är, ska ditt lov bli stort
i evighet; ty ju större synd du förlåter, desto större bevisar sig din
barmhärtighet. Och ju större den nöd och uselhet är, från vilken du
uthjälper, desto större din godhet och din makt; och såsom din nåd är,
så ska också ditt lov och ditt namn bli. Och vad skulle inte Gud
göra för sitt stora namns skull? Därför bad också David så: "För ditt
namns skull, Herre, var min missgärning nådelig, den stor är." På
detta sätt åberopar vi Guds ära, när vi för honom till hans ord;
och vad skulle han inte då göra, när hans ära är i fråga? "Han
kan inte förneka sej själv." Men detta är också för Gud det
allrabehagligaste vi kan göra honom; ty ju mer vi tar Gud på ordet och
tror honom, desto mer ger vi honom ära, såsom skrivet står: "Abraham var stark i tron, givande Gud äran."
Nu återstår endast att göra tillämpning och bruk härav, att
eftersinna, vilka och hurudana löften som är oss givna, och sedan i alla möjliga
behov och bekymmer i barnslig tro förehålla Gud dem, bedjande: "Gör,
såsom du har sagt!" — Men vem kan tälja alla de nådefulla ord, med vilka vår himmelske Fader velat uttrycka sitt kärleksrika hjärta emot
oss, med vilka han velat dra de bortlupna, skygga människobarnen
till sej? Till sådant ändamål har han dels uttryckligen befallt oss att
i all nöd komma till honom med bön och åkallan, dels också givit oss
de bestämdaste löften och försäkringar om bönhörelse.
Han säger själv: "Det ska vara min lust att göra dem
gott." Han bjuder: "Åkalla mej i nöden, så vill jag hjälpa dej, och
du skall prisa mej. Be, och er ska bli givet; sök, och ni ska finna; klappa, och er ska upplåtas. Sannerligen, sannerligen
säger jag eder: Allt det ni ber Fadern om i mitt namn, ska han ge er. Yttermera säger jag eder: Där två av er kommer överens på
jorden, vad ting det helst kan vara, som de ber om, ska det vederfaras av min Far, som är i himmelen."
Allt vad ni ber om, så säger Jesus,
allt ni ber Fadern om i mitt namn,
det ska jag göra, för att min Fader
ska prisas, äras i Sonen blott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar