onsdag 7 mars 2018

"Ännu en liten tid så kommer han som ska komma, och dröjer inte." (Hebr. 10:37)

O, att vi mer toge till hjärtat, vad ordet lär om Herrens tillkommelse och de kristnas salighetshopp! Ingen kristen är fullkomlig i detta, ingen har allt så rätt och riktigt; alla behöver vi läras och rättas.

Visserligen är den för Gud "helig och salig, som har del i den första uppståndelsen"; den som dagligen dras med synder och brister, men känner dem och har i dem sitt svåraste lidande på jorden samt dagligen håller sej till Frälsaren och evangelii ord och därav beständigt behöver tröstas, styrkas och livas. Visserligen är den ett benådat Guds barn, även om han finner sej mycket kallsinnig och blir mycket straffad av läran om det saliga hoppet; men han bör också ta den herrliga läran till sej, så ska han ha stor välsignelse av den.

Apostelen Paulus förklarar salighetens hopp vara ett viktigt vapen och säger: "Iklädda trons och kärlekens bröstharnesk, och salighetens hopp som en hjälm." Såsom tron och kärleken är viktiga, så är också hoppet. Hoppet om Kristi herrliga tillkommelse är både väckande, tröstande, renande och livande. Johannes säger: "Den som har detta hopp till honom renar sej, såsom också han är ren." Paulus vill med den stora sanningen att tiden är kort höja de kristnas sinnen över detta förgängliga, så att de ska akta sej för den dårskapen att fästa sej vid något jordiskt, vare sej det är ljuvt eller lett. Han säger: "Kära bröder, tiden är kort! De som har hustrur vare som om de inga hade; och de som gråter som om de inte gräte; och de som fröjdar sej som om de inte fröjdade sej; och de som köper som om de inte behölle det, ty — denna världens väsende förgås."

Märk, o människa, tiden är kort! Sker dej något glädjande, gläd dej lagom, det blir så kort, du ska snart lämna det. Sker dej något bedrövligt, sörj lagom, det varar inte länge, tiden är kort. Tar du hustru, får du jordagods, var så till sinnes, som om du strax skulle lämna det. Det "dumma köttet" vill oupphörligt sticka upp huvudet och söka bereda sej ett paradis här nere — det är dårskap — det blir så kort! O, att en del kristna, som så ivrigt börjar rusta i denna värld med sina jordagods, sin handel, sitt byggande, o, att de ville hejda sej i tid, innan den sista gnistan av det andliga livet är utsläckt och gudsfruktans ande helt viken! Låt handen arbeta; men — var uppriktig i den prövningen: var är hjärtat! Ljug inte på din själ! Var är hjärtat? I himmelen, dädan du väntar Frälsaren? — eller i ditt jordiska goda? Var uppriktig!

Men det saliga hoppet skulle isynnerhet vara till stor tröst. Ni som ofta är nära att helt ge upp på vägen på grund av de oändliga tröttande brister, synder och otroheter, som aldrig tillåter er att ha en enda rätt glad och molnfri dag; och du, som i trons dunkelhet, i hjärtats obegripliga ondska, hårdhet och kallsinnighet har din dagliga plåga och förskräckelse; och du, som dras med en svår frestelse, en satans ängel — glömmom aldrig, att det bara handlar om en kort tid. Snart kommer det som ska komma. Lyft upp era huvuden, snart  nalkas er förlossning! Den tunga, tjocka otrosdimman ska inte för evigt trycka vår själ! Detta onda köttet med dess begär, detta onda hjärtat med dess kallsinnighet, dess falskhet, lättsinnighet, hårdhet och ondska ska inte för evigt fängsla vår ande.

Måtte i synnerhet de som av Gud är utrustade med några gåvor för själars tjänst och därför, såsom Kristi stridsmän, är mest ansatta och plågade, utvärtes av världen med lögn och smälek och invärtes av djävulen med obegripliga frestelser, så att de knappt för någon i denna värld kan uppenbara sitt hjärta — måtte de aldrig förgäta "salighetens hopp", som skulle vara deras "hjälm" — aldrig förgäta, att det nu gäller en liten tid. Snart kommer Herren för att ge dem som bedrövar er bedrövelse, men er som bedrövas ro, ära och oförgängligt väsende, då Herren Jesus uppenbaras från himmelen med sin krafts änglar.

Paulus utbrister: "Om vi endast i detta livet har hoppet till Kristus, vore vi uslast av alla människor." Det bästa, det herrligaste återstår! Vi ska se konungen ansikte emot ansikte och sedan vara hos Herren alltid! Eller ska vi tro Kristus när han talar om den närvarande nåden, och inte tro Honom när han talar om den herrlighet som skall komma? Gud bevare oss!

Måtte alla kristna besinna även detta stycke! Och nu: måtte vi bara vara redo och vakande och ha olja i lamporna, när anskriet hörs: Se brudgummen kommer!

Jesus kommer, Jesus kommer,
snart basunen höras skall.
Han i majestät och ära
då skall ses av världen all.
Må vi alla då ha olja
och med tända lampor stå,
så vi får, när Jesus kommer,
in i Herrens glädje gå.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar