Här kan nu en arm själ sucka: "Ack, jag eländige! Gud är nådig mot sina vänner, och dem må detta trösta — men mig icke! Jag är bortkastad från hans ansikte, Han är mig "förvänd till en gruvlig"; jag ser det ju, jag känner det ju, att Han är vred på mig! Jag ser ju, att Han aldrig vill höra min bön! Jag känner ju hans hot i mitt hjärta. Jag söker Honom i ordet och får alls ingen smak eller kraft därav. Jag söker Honom i bönen och får aldrig något nådigt svar, blott hot och förskräckelse. Herren har övergivit mig!" -
Arma själ! Vem har så målat Gud för dig? Det har djävulen och ditt eget lögnaktiga hjärta gjort. Du har en alldeles falsk bild av Gud, ja, en bild av djävulen för dina ögon! Se här, huru Guds ord framställer Guds hjärtelag: Barmhärtig och nådelig är Herren, tålig och av stor mildhet. Han träter icke till evig tid och vredgas icke evinnerligen. Väl kan Herren "träta" med dig en tid och visa sig vred; väl kan Han i sådan vredens tid fördölja sitt ansikte för dig, och fördölja sig länge nog; men det är omöjligt, att Han så kan träta till evig tid och vredgas evinnerligen.
Märk denna åtskillnad: Allt Guds ord, från bibelns början till dess slut, och alla hans verk med Israels barn, visa bestämt, att Herren aldrig evinnerligen övergivit andra än de säkra föraktare, beständigt motsträviga föraktare; aldrig någonsin på allvar övergivit dem, som låtit straffa sig själva, som ropat ur sin nöd till Herren och velat vara hans barn. Syrak säger: "Sen uppå de gamlas exempel och märken dem: Vilken är någonsin kommen på skam, som har hoppats på Herren? Vilken är någon tid förgäten och försmådd, som har åkallat Honom? Herren är nådig och barmhärtig och förlåter synderna och hjälper i nöden. Ve dem, som förtvivla på Gud."
Ja, ve den, som här vill tro sitt hjärta och sin känsla! Ve den, som icke hellre, rakt mot känslan, tror Gud! Hör, vad Han själv säger: "Ty alltså säger den höge och högt besuttne, den evinnerligen bor, vilkens namn är heligt: Jag, som bor i höjden och i helgedomen och när dem, som hava en förkrossad och ödmjuk anda, på det jag skall vederkvicka de ödmjukas anda och hela de förkrossades hjärtan, jag vill icke träta evinnerligen och icke vara vred i evig tid; utan en Ande skall blåsa från mitt ansikte, och jag skall göra liv."
Stanna! Är detta Guds eget ord? Tro det då. Gör icke Gud till ljugare! Som sagt är: Han vill träta med oss, men icke evinnerligen. Han trätte med kananeiska kvinnan så länge, att Han till slut kallade henne en hund; men när hon ändå trodde, genomträngde det svarta molnet och såg på hans hjärta, som enligt det goda ryktet skulle vara idel kärlek, och hon tog Honom på orden, sägande: "Dock, Herre, äta hundarna av de smulor, som falla av deras herrars bord !" — si, då kunde Han icke längre hålla sig, då log hans hjärta i kärlek och utbrast: "O kvinna, din tro är stor; ske dig, som du vill!" Där ser du, huru hans hjärta är, även då Han träter! Där ser du, vad som är hans högsta lust, nämligen att vi ändå tro. Man ser tydligt, att det var Honom en lust, ett behag, att kvinnan så trodde; ty Han uttrycker sig med affekt: "O kvinna, din tro är stor!" —
Vill icke även du göra Honom detta behag, att du låter Honom fördölja sig, och du ändå tror? O, för liv och salighet till görande, låt icke djävulen vanställa Guds bild för dig! Här ser du den sanna: Barmhärtig och nådig är Herren, tålig och av stor mildhet. Barmhärtig, d.ä. att Gud är ett sådant väsende, som ömmar vid all nöd och kan icke lida, att vi skulle ropa till Honom och icke bliva hulpna; såsom Jesus sade: "Skulle Gud hava tålamod därmed?" nämligen att höra sina barns nöd och bön, dag och natt, och icke hjälpa. Nådelig, d.ä. att Han icke handlar med oss efter våra synder, utan efter sitt fridsförbund i Kristus. Tålig, d.ä. långmodig, eller att Han bidar, att Han må vara nådelig.
Många tusende tankar och bilder av Gud uppstå i våra hjärtan; men denna är den enda sanna bilden. Så snart någon annan bild av Gud visar sig för ditt hjärta, såsom att Han vill handla med dig efter dina synder, eller att Han icke bryr sig om dig, utan övergivit dig, säg då genast: Nej, detta är en misslyckad bild, en falsk och vanställd — eller så: detta är icke Guds utan djävulens beläte — den sanne Guden är barmhärtig och nådelig, tålig och av stor mildhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar