"Jesus Kristus i går och i dag, och Han desslikes i evighet." (Hebr. 13:8)

Så utropar aposteln i sista kapitlet till de ebreer. Detta är ju dock en stor tröst i tidens alla skiften och växlingar, att Kristus ännu lever och är densamme i går och i dag och desslikes i evighet! Då skall allting kunna hjälpas och bliva väl!

Vad skulle ock vid ett årsskifte vara en mer tröstlig och kär betraktelse för kristna — för vilka Kristus är allt i alla — vad skulle vara mer lämpligt att utgöra deras lösen eller fältrop än detta: Jesus Kristus i går och i dag, och Han desslikes i evighet!

I, som kännen Kristus, som någonsin haven förnummit, att Herren är god, som haven erfarit, smakat och sett, huru ljuvlig Herren är, huru stor Han är i nåd och barmhärtighet, huru trofast och huru mäktig att allting hjälpa — tänken och besinnen, att alldeles på samma sätt är Han ännu i dag och i alla tider, i dag som i går, i år som i det förflutna året, och så desslikes i evighet.

Han kan omöjligt förändras, Han är "evigheternas Fader", Han är alldeles oombytlig, i alla tiders skiften densamme. Det är endast här nere, uti oss, i våra känslor, tankar och förnimmelser, som omväxling och förändringar föregå. Mitt under detsamma är Kristus alldeles oförändrad, alldeles densamme — så att om vi minnas t. ex. att Han någonsin förlåtit synder alldeles oförskyllt, om Han någonsin gjort oss såsom helt ogudaktiga rättfärdiga, av idel fri nåd, genom sin egen förtjänst, så gör Han detsamma alla dagar. Om Han någonsin tröstat oss, då vi icke voro  värda att bliva tröstade, utan hellre hade förtjänt att bliva straffade och förskjutna, så vill Han lika oförskyllt trösta oss ännu i dag. Om vi minnas, att Han någonsin förlossat oss ifrån nöd, ifrån synd och frestelser, då vi själva icke hade ringaste kraft att befria oss därifrån, så veta vi, att Han både vill och kan i sin tid göra detsamma ännu. Om vi hava att förtälja: den och den gången var jag alldeles bortkommen, förvirrad och förvänd, ett borttappat får, men Han, den gode Herden, uppsökte och återhämtade mig, rörde mig med sitt ord igen och förde mig tillbaka, si, så veta vi, att Han vill även i de kommande tider göra detsamma alltid.

Ty Han är alltid densamme: Jesus Kristus i går och i dag, och Han desslikes i evighet. Han har visst icke ännu bevisat oss sin sista välgärning! "Han har först älskat oss". Och såsom Han hade älskat de sina, som voro i världen (fritt, oförskyllt och innerligt), så älskade Han dem intill ändan.

Sådan tröst hava vi icke blott av vår egen korta och inskränkta erfarenhet, nej, allt ifrån världens skapelse, genom alla århundradens tidelängd, går samma erfarenhet av vår Herres Jesu Kristi nåd och kraft. Jesus Kristus i går och i dag, och Han desslikes i evighet!

Då vi se, huru Han förr undfick syndare, förlåtande de grövsta missgärningar, veta vi, att Han gör detsamma även nu med oss. Då Han fordom till en beryktad storsynderska, som gråter vid hans fötter, säger: "Synderna förlåtas dig, gå med frid"; då Saulus, som var en "försmädare, en förföljare och våldsverkare", blir den mest benådade apostel; då David, som efter den allrastörsta nåds åtnjutande ännu faller i blodigaste missgärningar, åter får tillsägelse om nåd och förlåtelse — då veta vi, att på vår Herres Kristi nåd icke är någon ände, att Han ännu vill allting förlåta alla dem, som söka Honom.

Ja, då vi se, huru Han aldrig tröttnade med sina lärjungars svagheter, utan idkeligen straffade och rättade dem, men aldrig förkastade dem, veta  vi, att Han ock aldrig skall tröttna med oss. Och då vi se, huru benägen Han var att höra bön, även när den var så kort, att den endast bestod i hans kläders vidrörande, veta vi, att Han också hörer de kortaste böner ännu. Ty vid allt detta skola vi betänka, att Kristus ännu i dag är alldeles densamme: Jesus Kristus i går och i dag, och Han desslikes i evighet!

Detta är dock en obeskrivligt stor tröst och fast borg, när tiderna växla, ja, storma och mörkna. Då kan ännu  en kristen med glädje sjunga: "Jag sitter under hans skugga, som jag begärar! Du, Herre, är min starkhet, min klippa, min borg och Förlossare, min Gud och min tröst. Du bliver, såsom du är, och dina år taga ingen ända".

//: Jesus är densamme
Kristus är densamme
som i går,
än i dag
och i all evighet. Amen. ://

Se, Kristus är densamme,
vad än förvandlas här.