tag:blogger.com,1999:blog-3908110976231471782.post207559981461959871..comments2023-08-15T12:50:43.879+02:00Comments on Betraktelser för var dag i året av Carl Olof Rosenius: "Också era huvudhår är allesammans räknade." (Matt. 10:30)Andreas Holmberghttp://www.blogger.com/profile/16111280125843714855noreply@blogger.comBlogger2125tag:blogger.com,1999:blog-3908110976231471782.post-15887116257658929402018-03-24T09:55:21.220+01:002018-03-24T09:55:21.220+01:00Atterboms dikt "Blåklinten" tycks mej so...Atterboms dikt "Blåklinten" tycks mej som en replik på Rosenius: https://diktarna.blogspot.se/2018/03/blaklinten.html<br />Andreas Holmberghttps://www.blogger.com/profile/16111280125843714855noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3908110976231471782.post-61210440153615104402018-03-24T08:29:24.882+01:002018-03-24T08:29:24.882+01:00Samtal från 2014 (forts.):
Läsarkommentar 25 mars...Samtal från 2014 (forts.):<br /><br />Läsarkommentar 25 mars 2014 15:46<br />Jag tycker det verkar mer som att ni båda har rätt. Skapelsen är för människan och människan måste ta hand om den.<br /><br />Rosenius måste dra från Psaltaren 8. Där det står "Vad är då en människa.... Du satte honom till herre över dina händers verk; allt lade du under hans fötter: får och oxar, allasammans... Enligt Hebreerbrevet 2:5 handlar detta stycke om Jesus, Människosonen, och hur "den kommande världen" är "lagt" "under" honom. Men andra översättninger skriver inte "Vad är då EN människa..." utan t.ex. (NASB) mer öppet "What is man..." Jag vet inte vad för sorts bibelöversättning Rosenius använde, men kunde han inte dragit annorlunda slutsatser som också var rätta?<br /><br />I 1 Kor 3:21-23 står det: "...allting är ert, det må vara Paulus, Apollos eller Kefas, det må vara världen, liv eller död, nutid eller framtid. Allting är ert. Men själva tillhör ni Kristus, och Kristus tillhör Gud." <br /><br />Är "allting" allting?<br /><br />SvaraRadera<br /><br />Andreas Holmberg27 mars 2014 05:11<br />Tack för ett intressant samtal! Fler får gärna delta!<br /><br />Men även om vi tolkar Psaltaren 8, precis som 1 Kor 3, så att allt i någon mening är "vårt", nämligen så att vi människor - och i särskild mening de som blivit nya människor i Kristus - fått ett förnyat förtroende och ett "arv" som gäller hela skapelsen, är det fortfarande svårt att försvara den här meningen hos Rosenius:<br /><br />"Eller är du så blind, att du icke ser, vad blotta förnuftet plägar se, att allt, vad som finns skapat på jorden, är gjort för människan?"<br /><br />Jag tror nämligen att varken Skriften eller blotta förnuftet är särskilt tydlig med att de stora havsdjuren eller den stora tallskogen här intill "är gjord för människan". Det är t.o.m. tveksamt om "vår" snälla lilla huskatt som jag nyss släppte ut på fria strövtåg är "gjord för människan" mer än vi är gjorda för den.<br /><br />Vissa delar av skapelsen är utan tvekan mer "gjorda för människan" än andra. Men Rosenius skriver "allt som är skapat på jorden." Och det menar jag fortfarande är antropocentriskt i överkant. Jag skulle nog snarare säga att t.ex. de stoltaste bergshöjderna i Himalaya och de djupaste havsdjupen i Marianergraven uppenbarligen ("vilket blotta förnuftet plägar se" ;o) inte alls är gjorda för människor, även om somliga "besegrat" Mount Everest och åtskilliga fått betala med sitt liv för sina försök.<br /><br />SvaraRadera<br /><br />Andreas Holmberg27 mars 2014 05:24<br />Ett mer näraliggande exempel: Bara för att mina tre små barn i en mening är just "mina", betyder inte det nödvändigtvis att de är "gjorda för mej". Att jag blev skapad för dem är i varje fall betydligt mera troligt. De har givit mej mycket glädje, och kanske ska bli min eventuella ålderdoms tröst och hjälp, men oavsett vilket har de naturligtvis ett enormt, allt övervägande s.k. egenvärde. Även om jag hade dött strax efter deras födelse, hade deras bestämmelse kunnat vara intakt, ja, även om jag aldrig hade fått se dem. <br /><br />På samma sätt tror jag att det finns varelser och platser som bara är skapade för sej själva och Gud, även om det förvaltarskap vi fått oss anförtrott gäller hela skapelsen (och nog ibland helt enkelt handlar om att lämna den i fred - vilket både olika slags "fridlysningar" och "reservat" är utmärkta exempel på att vi äntligen insett).<br /><br />Men tack för dina synpunkter! Jag tror att du har rätt i att Rosenius utgått från de texter du nämner, även om jag inte tror att texterna riktigt säger vad Rosenius tycks mena.Andreas Holmberghttps://www.blogger.com/profile/16111280125843714855noreply@blogger.com